Almberg, C. (1997). Servicelägenheter och gruppbostäder: en utvärdering av nybyggda särskilda boendeformer i Alingsås kommun.

Andersson, M. (2011). Användning och användbarhet i särskilda boendeformer för äldre. Aspekter på användning och användbarhet i boendemiljöer för äldre inom den kommunala äldreomsorgen i Göteborg.
   

Azimzadeh, M. (1999). Society - a spatial configuration.
   

Bauer, R. (1997). Living with Brasilia: a resident's perspective of the confrontation between heroic vision and social reality.

   
Berg, K. (2005). Vägen mellan hemmet och hållplatsen - utveckling av ett kvalitetsredskap för dialoger i stadsplaneringsprocessen.


Billger, M. (1996). The identification of colour in spatial situations.
   

Bjurström, J. (2002). Resvanor i svenska städer: en GIS-metod for analys av de nationella resvaneundersökningarna i fritt valda områden.
   

Dischinger, M. (1995). Design in research & research in design. Spatial design for the visually impaired.
   

Ekvall, G. (1990). "Dé bästa en har": 28 göteborgare, 81-82 år gamla, om hem och miljö på äldre dar.
   

Elf, M. (2003). Modelling and simulation as planning tools for improvement of the quality of health care environments: towards a conceptual model of a care process.
   

Farah, E. A. (1997). House form in a traditional Sudanese urban quarter.
   

Femenías, P. (2000). Learning from buildings: a strategy for environmental design: discussions from a case study of the sustainable building project GWL-terrain in Amsterdam.
   

Forshamn, M. (2000). Mimesis och arkitektur: förslag till utvidgning av arkitekturdiskursens förståelsefält.
   

Granath, K. (2003). Lag och ordning: om lagstiftning, estetik och arkitektonisk kvalitet.
   

Grange, K. (2002). Från byggnadsyrke till making profession? om mötet mellan arkitekter och ingenjörer.

Gregorowicz-Kipzak, J. (2010). Urban Chisels. A socioform approach to urban designcancies.
   

Gummesson, M. (2007). Barns säkra tillgänglighet till skolan.
   

Gustafsson, C. (2003). Exploring office design: towards an eclectic approach.
   

Hagson, A. (1987). Förändringar i näringslivet: konsekvenser för markanvändningen.
   

Hopsch, L. (2002). Rytmens estetik.
   

Hurtig, E. (1990). Bättre bostad bra men hemma bäst: om kvarboende vid förnyelse av hyresbostäder.
   

Janson, U. (1995). Studier i den arkitektoniska arbetsprocessen två exempel från Jan Gezelius' verksamhet.
   

Jivén, G. (1998). Fyra stadsmorfologiska analysperspektiv.
   

Johansson, B. J. O. (2000). Betong och arkitektur: betongens utveckling i husbyggandet 1880-1940 med Göteborg som exempel.
   

Johansson, U. (1986). Systemsamordning vid byggnadsprojektering.
   

Kain, J.-H. (2000). Urban support systems: social and technical, socio-technical or sociotechnical?
   

Karlgren, J. (1997). Bilisters hastighetsanpassning pa "miljö- och säkerhetsprioriterade" gator metodutveckling och fallstudie.
   

Linde, J. (2003). Iterated games as models of alarm calling.
   

Linton, J. (1999). Le Corbusiers maskin industriella spår i ett arkitekturtänkande.
   

Listerborn, C. (2000). Om rätten att slippa skyddas: en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla for att röra sig i stadens rum.
   

Lui, J. Y. (1998). Svenska industriföretags produktionsanläggningar i Kina.
   

Lundgren Alm, E. (1996). Stadsgrönskan integrerat eller separat stadsbyggnadselement?
   

Löfvenberg, A.-C. (2002). Jan Wallinder: hus i sex decennier.
   

Malbert, B. (1994). Innovative urban planning practice: the Vienna model.
   

Malinowski Sandström, E. (1988). Renovering och restaurering av putsade fasader. Studier av murade hus i Göteborg.
   

Mannervik, U. (1997). Den socialt formgivna produkten spelet mellan olika perspektiv i produktutvecklingen.
   

Mbisso, D. (2011). Petty Trading in Marketplaces: Space Generation, Use and Management at Temeke Stereo Marketplace in Dar es Salaam, Tanzania.

Melin, A. (2012). Närsjukhuset - Fysisk struktur för patientfokuserad vård.

Msami, J. (2011). Location of Private Health Care Facilities in Rapidly Urbanising Cities. The Case of Peri-Urban Area in Dar es Salaam, Tanzania.
   

Naini, J. A. (1985). Fallet Iran 1900-1979: en analys av förutsättningar för samhällsplanering.
   

Nilsson, F. (1996). Ur sprickorna i spegeln dekonstruktion, Derrida och arkitektur.

Norrström, H. (2011). Energy Efficiency and Preservation in Our Cultural Heritage: EEPOCH.
   

Nylander, O. (1996). Bostadens gestaltning analys av arkitektoniska egenskaper i fyra fallstudier.
   

Olshammar, G. (2000). Att få ta plats i staden: relationer och konflikter vid ianspråktagande av ett verksamhetsområde i Göteborg.
   

Olsson, P. (2003). FEM and scientific visualisation as tools in furniture design.
   

Ottermark, K. (1990). Kooperativt samhällsbygge. Ett lokalt perspektiv på planering.
   

Pettersson, M. (1999). Innerstadens varudistribution förutsättningar för en samordnad distribution.
   

Pietrzyk, K. (1995). Risk analysis of air infiltration in a single family house based on full-scale pressure measurements.
   

Popova, M. (1997). IT and the architect's role.
   

Redvall, C. (1987). Bostadens estetik. Om relationen mellan människa och bostad.
   

Rehal, S. (1997). Att artikulera och kommunicera insikt: bild och ord som verktyg i tidiga skeden av designprocesser.
   

Ryd, N. (2001). Byggnadsprogram som informationsbärare i byggprocessen: en studie av byggnadsprogrammering.
   

Sandin, Y. (1996). Verkningssätt hos äldre trätakstolar i svenska kyrkor.


Simes, L. (2007) Skapande modeller. Design & experiment runt bärkraftsfrågor och arkitektur.
   

Sigfridsson, T. (1997). Arbetarsmåbrukens byggnader: byggnader för bostad och deltidsjordbruk.
   

Stahre, B. (2006).  How to Convert Reality into Virtual Reality: Exploring Colour Appearance in Digital Media. 

Stenberg, J. (2001). Bridging gaps: sustainable development and local democracy processes.
   

Strid, M. (2004). Where does high-tech become a business? about the importance of space for supporting knowledge processes at university business incubators.
   

Svensson, J. (2007). Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.
   

Särnbratt, L. (2006). "Perspektiv på miljonprogrammet: arkitektur, kulturhistoria och miljöanpassning som delar av hållbar utveckling."
   

Thelin, C. (2003). Historiska träbärverk: strukturmekaniska metoder och visualisering.
   

Thuvander, L. (2000). The building stock: a complex system changing over time: towards a model for description and analysis.
   

Wallin, B. (2002). Design med miljöanpassning - exemplet Universeum: om integration av miljöaspekter i en byggnads utformningsprocess.

Åhlström, L. (2011). Områdesanalys som deltagandemetod - att tolka och förmedla berättelser till planeringsunderlag.
   

Örneblad, E. (1997). Solhuset i Järnbrott grönrum och kreativa sociala processer på väg mot en bärkraftig arkitektur.