Abarkan, A. (1995). Bebyggelsemönster i medelhavsområdet: en studie av medinan i Fes ställd i relief mot Siena. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Akner-Koler, C. (2007). Form & Formlessness.
   

Andersson, B. (1975). Idealbostad eller nödbostad? det moderna flerfamiljshusets arkitekturutveckling, studerad i Göteborg.
   

Arén, H. (1980). Radhuset som folkbostad.
   

Azimzadeh, M. (2003). Evolving urban culture in transforming cities: architectural and urban design in a fluid context. Göteborg, Arkitektur Chalmers tekniska högskola.

Bakerson, A. (2010) Den moderna järnvägsstationen som kommunikationsnod i staden.

Berg, K. (2009). Planeringsfrågan väg till hållplats - i relation till statlig policy och råd för en hållbar transportutveckling i städer.
   

Berg, M. (1987). Spatial aspects of social organization: a study of buildings for daycare.
   

Bergman, B. (1984). Halva staden: en idéhistorisk berättelse om London och trädgårdsstaden.
   

Bergqvist, L.-G. (2008). Projektsamtalets intersubjektivitet. Spårkbruk och handlingsmöjligheter i byggprojekt.
   

Bergström, I. (1996). Rummet och människans rörelser: Impact of spatial formations on human motion. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Billger, M. (1999). Colour in enclosed space: observation of colour phenomena and development of methods for identification of colour appearance in rooms. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Birgersson, L. (1996). Att bygga mening och rum: om processer för utveckling av verksamhetsmiljöer. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Bjur, H. (1984). Stadsplanering kring 1900: med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Bloxham Zettersten, G. (2000). Nordiskt perspektiv på arkitektur: kritisk regionalisering i nordiska stadshus 1900-1955. Stockholm, Arkitektur.
   

Caldenby, C. (1992). Vad är ett kollektivhus? Göteborg, Chalmers tekniska högskola.

Castell, P. (2010) Maniging yards and togetherness.

   

Dahlstedt, P. (2004). Sounds unheard of: evolutionary algorithms as creative tools for the contemporary composer. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Dischinger, M. (2000). Designing for all senses: accessible spaces  for visually impaired citizens. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Dyrssen, C. (1995). Musikens rum: metaforer, ritualer, institutioner: en kulturanalytisk studie av arkitektur i och omkring musik. Göteborg, Ejeby.
   

Edeholt, H. (2004). Design, innovation och andra paradoxer: om förändring satt i system. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Edén, M. (1987). Arkitektur med ekologiska förtecken: forskning om samspelet människa - teknik - estetik för ett framtida energisamhälle.
   

Elf, M. (2006). Modelling of care processes: the use of simulation models for the design of health care environments.
   

Engberg, T. (2010) Skissandets mening. Undersökningar på arbetsplatsen.

Enhörning, G. (2006). Landerierna i Göteborgs stadsbyggande.
   

Falkheden, L. (1999). Lokalområdet som strategi för en hållbar stadsutveckling: fallstudier av tre danska exempel. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Farah, E. A. (2000). House form and social norms: spatial analysis of domestic architecture in Wad-Nubbawi, Sudan. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Femenías, P. (2004). Demonstration projects for sustainable building: towards a strategy for sustainable development in the building sector based on Swedish and Dutch experience. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Forshamn, M. (2002). Ett kritiskt förslag: modellerande av arkitekturprofessionens praktiker och mimesisteori i diskursiva subjekt/objektrelationer. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Fridh, K. (2001). Japanska rum: en diskussion kring tomhet och föränderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Frost, P. (2004). Designdialoger i tidiga skeden: arbetssätt och verktyg för kundengagerad arbetsplatsutformning. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Granath, J.-Å. (1991). Architecture, technology and human factors: design in a socio-technical context.
   

Granath, K. (2006). Respektfull förnyelse: om kunskap och öppenhet i stadsplaneringsprocessen.
   

Grange, K. (2005). Arkitekterna och byggbranschen: om vikten av att upprätta ett kollektivt självförtroende.
   

Gromark, S. (1983). Boendegemenskap: en kritisk granskning av boendegemenskap som samhällsangelägenhet, av dess värden, villkor och förutsättningar samt exempel på praktisk tillämpning i ett västeuropeiskt sammanhang.
   

Guo, Q. (1995). The structure of Chinese timber architecture twelfth century design standards and construction principles. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Gustafsson, B. (2008). Arbetsliv i ljuset av ingripandets kunskapsteori.
   

Hagson, A. (2004). Stads- och trafikplaneringens paradigm: en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare. Göteborg, Chalmers tekniska högskola Tema stad & trafik.
   

Herklint, E. (2000). Bevarandets etiska funktioner: relationer mellan människor, platser och hus. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Hinnerson, J. (2008). Att bygga för vård. Lokalförsörjning inom vårdbyggnadssektorn.

Hopsch, Lena. (2008). Rytmens estetik, formens kraft.
   

Hurtig, E. (1995). Hemhörighet och stadsförnyelse: belyst i fyrtiotalsstadsdelen Sanna i Göteborg. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Häggström, C. (1996). The absent meaning of concrete form in theory of architecture. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Jadelius, L. (1987). Folk, form & funktionalism.
   

Janson, U. (1998). Vägen till verket: studier i arkitekt Jan Gezelius arbetsprocess = The birth of a building: studies in the design process of Jan Gezelius, architect. Göteborg, Daidalos.
   

Jarlöv, L. (1982). Boende och skaparglädje: människors behov av skapande verksamhet - en försummad dimension i samhällsplaneringen.
   

Jivén, G. (2003). Stadens morfologi som kulturarv = Urban morphology as a cultural heritage. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Johansson, B. J. O. (2008). Betong i arkitekturen. Gestaltning och teknik 1930-1980.
   

Jun-Yang, W. (1995). Substance or Context – A Study of the Concept of  Place. Göteborg, Department of Building Design, School of Architecture, Chalmers University of Technology.
   

Kain, J.-H. (2003). Sociotechnical knowledge: an operationalised approach to localised infrastructure planning and sustainable urban development. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Karlgren, J. (2001). Bilars hastighet längs gator med gupp: metod för framställning av hastighetsprofiler och analys av hastighetsförlopp. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Kazemian, A. R. (1991). Urban renewal planning versus local values: a study of modern urban policy and renewal processes and of their impact on a local community: with reference to the case of Gröna Gatan in Göteborg.
   

Klasander, A.-J. (2003). Suburban navigation: structural coherence and visual appearance in urban design. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Kouzelis, A. (1986). Byggstenar för fritidsarkitekturens praxeologi.
   

Lamm, J. O. (1986). Energy in physical planning: a method for developing the municipality master plan with regard to energy criteria.
   

Larsson, U. (1973). Landshövdingehusen i Göteborg: en studie i klassbosättning.
   

Lindahl, G. (2001). Rummet som resurs för förändringsarbete. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Lindgren, H. (1989). Att beskriva byggnadsbestånd: systematiska beskrivningars användning och objekt.
   

Listerborn, C. (2002). Trygg stad: diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
    Diss. - S. 285-298: Bibliografi


Lundgren Alm, E. (2001). Stadslandskapets obrukade resurs: om grönstrukturens potential och synliggörande i en hållbar stadsutveckling. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Malbert, B. (1998). Urban planning participation: linking practice and theory. Göteborg, Chalmers University of Technology (Chalmers tekniska högskola).
   

Malmqvist, I. (1992). Vardagshus i staden: en studie av hus med bostäder och med verksamhet i bottenvåningen.
   

Manzoor, S. (1989). Tradition & development.
   

Mattsson, B. (1981). Väck sovstaden: att komplettera ett bostadsområde med arbetsplatser.

McConville, J. (2010). Unpacking Sanitation Planning Comparing Theory and Practice.

Mkony, M. (2009). Designing Healing. A Conceptual Model for Promoting a Healing Health Care Environment in Tanzania.

Mohanty, S. (2009). Integrated High-Fidelity Planetary Mission Simulators: A Toolkit for Fidelity Evaluation.
   

Naini, J. A. (1991). Stad kontra landsbygd: drivkrafter bakom bebyggelsestrukturens förändring i Iran 1900-1979.
   

Nilsson, F. (2002). Konstruerandet av verkligheter. Gilles Deleuze, tänkande och arkitektur. Göteborg, Chalmers Arkitektur.
   

Nylander, O. (1998). Bostaden som arkitektur. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Nylander, O., D. Fronko, et al. (2002). Architecture of the home. Chichester, Wiley-Academy.
   

Nyström Gaunt, L. (1989). Vetenskaplig vardagsvara: reflektioner kring förhållandet mellan vetenskaplig kunskap, yrkeskunskap och vardagskunskap i bostadsforskning, bostadsprojektering och bostadsanvändning.
   

Olshammar, G. (2002). Det permanentade provisoriet: ett återanvänt industriområde i väntan på rivning eller erkännande. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Olsson, B. (2004). Att organisera förändring: designperspektiv på organisationsförändringar i tillverkningsindustrin.
   

Olsson, K.-G. (2005). Strukturmekanik & arkitektur: om strukturmekanisk förståelse i gestaltningsprocessen.
   

Olsson, P. (2006). Conceptual studies in structural design: pointSketch - a computer-based approach for use in early stages of the architectural process.
   

Paulsson, J. (1974). Kök: tillgänglighet och användbarhet i planering och inredning: studier av och med rörelsehindrade.
   

Pietrzyk, K. (2000). Probabilistic modelling of air infiltration and heat loss in low-rise buildings. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.

Ponnert, H. (2011). Theodor Wåhlin. Arkitekten och restaureringskonsten, en yrkesbiografi.
   

Rehal, S. (2004). Föreställning och eftertanke: bilder och verbalt språk i tidiga skeden av designprocessen. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Reneland, M. (1983). Planer(are) och politik(er): en byggnadsnämnds arbete med en stadsplan. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.

Rubino, B. (2009). Building resilience beyond the passive house era. Project-based change and innovation towards the social-ecological performance of the built environment. Swedish experiences.
   

Ryd, N. (2003). Exploring construction briefing: from document to process. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Rönn, M. (1989). Att projektera med hänsyn till underhåll och arbetsmiljö: en studie av underhållsarbetet och hantverkarnas arbetsmiljö vid reparationer och service av sjukvårdsanläggningar.
   

Samuelsson, S. (1979). Utveckling av lätta byggsystem: utvecklingsprocess, projektanalys, tillämpning.
   

Sandin, Y. (2005). Träbärverk i äldre svenska kyrkor: verkningssätt hos takstolar utan bindbjälke.
   

Sandström Malinowski, E. (1992). Puts på gamla hus.
   

Schulz, S. (1989). Med hänsyn till bostäders värden: ett arkitekturideal utvecklas och prövas vid ombyggnad - Göteborg 1968-1984 = Respecting architectural values in housing renovation - Göteborg 1968-1984. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Schönbeck, B. (1973). Arkitekturutvecklingen i vetenskapernas värld: idéhistoriska och kunskapsteoretiska studier.
   

Sjömar, P. (1988). Byggnadsteknik och timmermanskonst: en studie med exempel från några medeltida knuttimrade kyrkor och allmogehus.

Stahre, B. (2009). Defining Reality in Virtual Reality: Exploring Visual Appearance and Spatial Experience Focusing on Colour
   

Stenberg, J. (2004). Planning in Interplace? On Time, Power and Learning in Local Activities Aiming at Social Inclusion and Sustainable Development. Göteborg, Chalmers Architecture.
   

Strid, M. (2006). Rum för entreprenörskap: en studie av universitetsbaserade företagsinkubatorer i Västsverige.
   

Strömberg, K. (1977). Regionala aktivitets- och bebyggelsestrukturer: några tekniker för beskrivning och analys. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Sundberg, S. (2001). Boendetrivsel: verktyg och kunskap för utveckling av arkitektur med utgångspunkt i jämförelseteoretiska perspektiv och befolkningsstudier av äldre. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Svensson, F. (1986). Arkitektur - ett livets behov, en tankens förmåga: några riktlinjer för arkitektutbildningen i folkrepubliken Angola.
   

Syversen, I. L. (2007). Intentions and Reality in Architectural Heritage Management. In Search of the Influence of International Policy Documents on Contemporary Sustainable Local Heritage Management. Case: Zanzibar Stone Town, Tanzania.
   

Thelin, C. (2006). Medieval timber roof structures: conceptual methods for investigation and evaluation of structural behaviour, with the horizontal thrust problem as an application.
   

Thieme, T. (1973). Den normanniska katedralen i Cefalù.
   

Thuvander, L. (2002). Towards environmental informatics for building stocks: a conceptual model for an environmental building stock information system for sustainable development - EBSIS (SD). Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Turkienicz, B. (1982). Space and social organisation: an approach to urban analysis: theoretical background to three case studies.
   

Tärby, G. (1980). Bevara eller riva.
   

Waern, R. (1996). Tävlingarnas tid: arkitekttävlingarnas betydelse i borgerlighetens Sverige. Stockholm
Arkitekturmuseet, Arkitektur.
   

Wang, J.-Y. (1995). Substance or context: a study of the concept of place.
   

Werne, F. (1980). Allmogens byggnadskultur: förvandling och upplösning intill 1900-talets början.
   

Wetterberg, O. (1992). Monument & miljö.

Wilhelmsen, Anne Marie (1972). Ljudbangar och byggnadsskador.
   

Ye, M. (1993). Housing layout and space use: a study of Swedish and Chinese neighbourhood units.
   

Öhrström, B. (2004). Urban processes and global competition: enabling factors for mutual urban and economic development at Norra Älvstranden in Göteborg. Göteborg, Chalmers tekniska högskola.
   

Östnäs, A. (1984). Arkitekterna och deras yrkesutveckling i Sverige.