Håll tyst! - Det krävs kunskap, vilja och pengar för att få en bättre ljudmiljö och det krävs en kraftig attitydförändring, säger Tor Kihlman. Tor Kihlman har gjort till sitt livsverk att värna tystnaden och minimera bullret. Han har nått ansenlig nationell och internationell uppmärksamhet för sin forskning om ljud och buller. Hans "Handlingsplan mot buller" har lett till en ljudklassning av byggnader och han belönades nyligen med årets ljudpris av Svenska Akustiska Sällskapet för att ha "drivit på den akustiska utvecklingen"... "vilket lett till Sveriges tätposition i akustiksammanhang". När jag träffar honom är han mitt i bestyren inför flytten ut från sitt tjänsterum, där han suttit sedan han fick professuren i teknisk akustik 1969. Som brukligt är för Chalmers emeriti tänker han fortsätta arbeta vid institutionen, nu i ett lite mindre rum. Jag frågar honom vad som är viktigast att satsa på för en bättre ljudmiljö. - På detta finns många svar. Det handlar mest om hur människor hanterar sin tillvaro. Det är mycket som är onödigt, ja rentav dumt. Visst är det en absurd situation att man delar ut hörselskydd till besökarna på discon och konserter i stället för att sänka volymen! Här handlar det om en attitydförändring. Man kan ju utan någon som helst kostnad vinna mycket genom att bara skruva ner volymen, tycker Tor. Och därmed bespara ungdomar ett livslångt lidande av tinnitus. Trafikbuller svårast Vilket buller är värst, det från vägar, bostäder, apparater eller rockmusik? - Den stora svåra bullerfrågan är trafikbullret, eftersom där kommer samhällets effektivitet och ekonomi med i bilden. Vi måste ha transporter, frågan är på vilka villkor. På 60-talet formulerades ett långsiktigt mål för utomhusmiljön vid bostäder om 55 dB (decibel). Vi är fortfarande långt från detta mål, som Tor i sin utredning karaktäriserade som en acceptabel om än inte god ljudmiljö. Man kan, enligt Tor, komma ett stycke på väg om man går på källan. När fordon körs i hastigheter över ca 30 km/tim ger däck-vägbanebullret ett markant bidrag. Med dagens breda höghastighetsdäck har detta blivit alltmer dominerande. En kraftig sänkning kräver internationellt samordnade insatser av biltill- verkare, däckstillver- kare och väghållare och en radikalt ändrad syn på hastighetsfrågan. Det skulle vara lättare att reducera däck-vägbanebullret om bilar inte kunde köras fortare än 120 km i timmen. - Det är mycket svårare att göra en tyst bil än en snabb och häftig. Det är en mycket större utmaning för en ingenjör. Men den kanske inte är tillräckligt glamourös - ännu! Det går att utrusta bilen med anordningar som gör att man inte kan köra fortare än respektive hastighetsbegränsning. Det krävs då ett externt styrningssystem. Detta fungerar så att sensorer i bilen reagerar när man passerar t ex en 50-skylt och man inte kan överskrida den aktuella hastighetsgränsen, för motorn bromsas och man hör en signal inne i bilen. Det pågår redan försök med detta bland annat i Umeå. Så länge bilar skall ha däck med maximal säkerhet för maximal hastighet så sitter man fast, anser Tor. Hade vi däck gjorda för hastigheter upp till 100 km/tim hade vi också andra förutsättningar. - Man måste gå in med mycket tydligare politiska mål än idag. Man kan göra mycket på europeiska grunder här, Men när det gäller flygbullret kräver det globala överenskommelser. Fast flygbuller drabbar inte lika många. Vi har dessutom en viss utveckling mot tystare flygplan. Tyst sida Antalet ljudkällor ökar kontinuerligt, samtidigt som vi ställer ökade krav på deras prestanda. De skall vara snabbare och producera mer, varpå ofta bullret ökar. Vi bosätter oss också allt tätare. Allt detta gör att vi allt oftare tvingas lyssna till icke önskat ljud dvs buller. - Man skulle systematiskt kunna utnyttja de tysta gårdarna. Tillåt buller på ena sidan av bostaden om den har en tyst sida! Avskärmningen görs bäst med höga, sammanhängande byggnader utmed de stora trafiklederna. På ljudskuggsidan av en hög byggnad är det mycket tystare än på en oskärmad plats flera hundra meter bort från trafikleden. I det skärmade området kan man därför fritt förlägga uteplatser och ytterligare byggnader. - Jag har lyckats sälja in detta på europanivå i det pågående arbetet med en "Noise policy for ambient noise". Wolfgang Kropp och Tor Kihlman har visat att trafiken avger lika mycket buller per ytenhet i en utbredd som i en kompakt stad, vilket är något överraskande. - I en kompakt stad har man dessutom bättre förutsättningar för kollektivtrafik och det krävs mindre trafikarbete per invånare. Principen att utnyttja bostäders tysta sida ligger till grund för ett MISTRA-program i 4 år på 6 miljarder per år. Chalmers har fått huvudansvaret för programmet, där förutom Institutionen för teknisk akustik, även miljömedicinska institutionen vid Göteborgs universitet och psykologiska institutionen vid Stockholms universitet medverkar. Chalmers del av programmet handlar om att studera skärmverkan bakom höga skärmar under inverkan av ljudspridning från turbulenser i luften. Det gäller att utnyttja byggnadernas tysta sida och ge tillgång till en god miljö inom räckhåll. Man kan faktiskt ha bostadshus relativt nära trafikerade leder om lägenheterna är genomgående. Men detta förutsätter också bullersanering av ventilationsanläggningar, kylkompressorer osv på innergårdarna. Med kvarterskrogarnas expansion har alltfler gårdar fått bullriga fläktar. - Fläktbuller är tekniskt mycket enklare att åtgärda än att minska bilars buller och det kostar inte mycket. Jag frågade Svenska fläktfabriken 1993 om kostnaden för tystare ventilation i bostäder. Fläktar till normala lägenheter kostade 15 000 kronor och merkostnaden för en mycket tyst ventilation var bara 2 000 kronor. Minskade energikostnader gör att man får tillbaka den investeringen med god ränta. - Stockholms och Göteborgs miljöförvaltningar försöker få ner fläktbullret. Så länge det är en fastighetsägare som har hus mot samma gård är det relativt enkelt. Det är alltid svårare med flera. Det är en otillräcklig lagstiftning här. Hur mycket följer man dina råd? - Intresset för trafikbullret var relativt svagt på 80-talet. När jag presenterade min Handlingsplan mot buller 1993 var det mycket större. Nu ser man hur dessa frågor får allt större uppmärksamhet. Från Boverkets sida har man tagit upp tankegångarna om den goda miljön från min utredning och då gått längre än vad som skrivits i någon proposition hittills. Kraven på en god miljö kan låta självklara, men det har tagit 30 år att komma hit! Låt oss hoppas att Boverket håller fast vid detta och medverkar till att trafikbullret blir ett minskande problem. Tor Kihlman gläds också över att det finns ett Riksdagsbeslut i handlingsplanepropositionen som säger: "Bullerstörningarna i samhället skall begränsas kraftigt såväl avseende ljudnivåernas höjd som avseende antalet människor som utsätts för buller". Ljudklassning- Ljudklassningen är verkligen en framgång. Framförallt har den fått genomslag i Stockholm och Uppsala. Göteborg har inte det intresset ännu, men det kommer här också. I sin handlingsplan föreslog Tor en ljudklassning av nya bostadshus som en varudeklaration för konsumenterna på bostadsmarknaden med tydlig redovisning både av ljudisolering, buller och tystnad. Denna tanke väckte omedelbart gensvar hos de stora byggnadsföretagen som fått problem med omfattande klagomål och hög hyresgästomsättning. - Vi har nu som en följd av utredningen en svensk standard för ljudklassning av bostäder. Minikraven svarar mot klass C och sedan finns det två högre klasser A och B. Klassningen är frivillig, men flera av de stora bostads- och byggnadsföretagen fattade redan för flera år sedan beslut om att bygga med klass B. - Med ljudklassningen har det kommit ett instrument som informerar bostadsköpare, det är helt enkelt ett konkurrensmedel. De stora byggföretagen i Stockholms kommun hoppade omedelbart på detta. De flesta hus där byggs i klass B och många till och med i klass A. När Stockholm ger markanvisningar skrivs det numera in i villkoren att byggnaderna minst skall uppfylla klass B! Det innebär att husen byggs ungefär 5 dB bättre än minimikraven. - Merkostnaden för att komma upp i högre klasser är obetydlig. Det kräver förstås innovationer i utformningen och mycket bättre genomtänkta konstruktioner. Tor poängterar att buller främst drabbar grupper som befinner sig på behörigt avstånd från beslutsfunktionerna i samhället. - Det krävs kunskap, vilja och pengar för att minska bullret. Kunskapen grundas via utbildningen vid våra högskolor. Viljan gäller i hög grad den politiska viljan. Möjligheterna och kostnaderna är knutna till infrastrukturen. - Länge hade vi vid Chalmers en obligatorisk allmän kurs i byggnadsakustik på väg och vatten och dessutom en valbar fortsättningskurs. På maskinteknik fick vi så småningom in en valbar kurs i maskinbuller. Sedan en del år tillbaka ger Teknisk akustik ett för F, M, E och V gemensamt årslångt program i ljud och vibrationer som har attraherat 15-20 teknologer per år. Chalmersprogrammet har nu också utvecklats till ett internationellt masterprogram, Sound and Vibrations. - Jag var angelägen om att vi skulle köra igång masterprogram innan någon annan hann före. Detta kommer nog att ge oss en bra bas och det har hjälpt till att placera oss på kartan. Hur ligger Chalmers institution för Teknisk akustik till i världen? - Vi har bemannat både Trondheim och KTH. Peter Svenson i Trondheim disputerade för Mendel Kleiner och Anders Nilsson på KTH var min första doktor. Slå vakt om friheten Det var snudd på att han själv hamnade inom den elektrotekniska sidan i starkströmsindustrin, berättar Tor, som är civilingenjör i elektroteknik. Hans första jobb vid Chalmers var som assistent i byggnadsteknik hos V-professorn Hjalmar Granholm. Detta var i juni 1957. Han var laborator i Lund åren 1966 till 1969, då han tillträdde chalmersprofessuren på Teknisk akustik. Tor har alltid värnat den akademiska friheten. - Forskarna måste få göra saker på egna värderingar. Det är viktigt när högskolorna väljer forskningsprojekt att de på alla nivåer har medel att driva projekt där man väljer på egna värderingar, även det som inte just då bedöms vara av allmänt intresse. Det måste finnas utrymme för detta på alla beslutsnivåer och det gäller att slå vakt om det utrymmet som blir mindre och mindre. Man får inte vara helt upplåst av omvärldens krav. - Under åren har jag tagit mig friheter som varit väsentliga, säger Tor Kihlman, som var den person på Chalmers som ivrade mest för att kurserna Människa Teknik Samhälle drog igång i slutet av 70-talet. Internationellt Teknisk akustik är mycket internationell och har under åren haft många utländska gästforskare. - Vi har en amerikan, tre fransmän och en turk på institutionen just nu. Den dittills största internationella konferens som hållits på Chalmers var bullerkonferensen Inter Noise 1990. Tor är sedan årsskiftet president i huvudorganisationen International Institute of Noise Control Engineering på fyra år. Nu är det detta presidentskap och MISTRA-projektet som tar hans mesta tid. Han är också med i arbetet med EUs Noise Policy och har ett finger med i Volvos miljöpris, som ordförande i den vetenskapliga kommittén för utvärderingen av kandidater. - Nu när jag är emeritus skall jag försöka leva med i universitetsvärlden, glädjas åt fördelarna och använda mig av den relativa friheten. Säkerligen får han också mycket mer tid att ägna åt sin favoritsysselsättning segling. Han har ingen trängtan till Medelhavet utan har i stället seglat till samtliga Nordens huvudstäder inklusive Reykjavik och Torshamn. - Det som drar mig till nordliga vatten är naturens väldighet, den stora friheten, den måttliga trängseln och tystnaden. Kerstin Törsäter Teknisk akustik 20-25 anställda varav 6 doktorer och 12-15 forskarstuderande Några forskningsområden: Vibroakustik, statistisk energianalys, fordonsakustik, ljudisolering, rumsakustisk simulering, ljudkvalitet, byggnadsakustik, mätteknik, rulljud, däckbuller Ljud och vibrationer Denna masterutbildning vänder sig till både svenska och utländska studenter med huvudinriktning inom teknisk fysik, mekanik, väg- och vattenbyggnad eller elektroteknik. Man tar in 20 studenter. Utbildningen omfattar bland annat områden som ljudteknik och akustik, vibrationsmätningar, ultraljud, design av tysta produkter, byggnadsakustik och buller i utomhusmiljöer. Stor vikt läggs också vid hur människan uppfattar vibrationer och ljud. Uppdaterad senast: 16 juni 2000 Till Magasin Chalmers Till Chalmers välkomstsida Om www.chalmers.se