Meriter - hur de redovisas, dokumenteras och bedöms

Meriter - hur de redovisas, dokumenteras och bedöms

Redovisning av meriter
Meriterna redovisas dels i CV, dels i en kort översikt över de viktigaste meriterna. I bägge fallen kan det lämpligen ske i den ordning som anges här.

1 Vetenskapliga meriter
1.1 Vetenskaplig utbildning
Examina mm.

1.2 Forskning
Erhållna anslag, utförd forskning, resultat såsom publikationer, groddföretag, patent etc.

1.3 Forskarhandledning
Omfattning av egen forskarhandledning. Ange namn och årtal för licentiat- och doktorsexamina samt den egna insatsen (huvudhandledare etc).

1.4 Vetenskapliga uppdrag
Opponent, sakkunnig, föredrag etc vid konferenser, referee, ledamot i forskningsråd etc

Sökande från andra miljöer än universitet och högskolor bör med referenspersoner och handlingar (konsultrapporter etc) på motsvarande sätt lämna en redogörelse som kan ge underlag för bedömning av den vetenskapliga meriteringen.

1.5 Utmärkelser

2 Pedagogiska meriter
2.1 Pedagogiska studier och utvecklingsprojekt
Deltagande i kurser och studieresor med pedagogiskt syfte och genomförda pedagogiska projekt.

2.2 Pedagogisk skicklighet
Här avses undervisning på alla nivåer således även som forskarhandledare. I fråga om undervisning bör inte endast omfattning utan även kvalitet dokumenteras t.ex. genom intyg, pedagogiska pris eller kursvärderingar.

Sökande från andra miljöer än universitet och högskolor bör med handlingar och referenspersoner redogöra för anföranden, föredragningar etc som på motsvarande sätt kan ge underlag för bedömning av den pedagogiska skickligheten.

Omfattning och nivå hos undervisning
Planering av undervisning
Framställning av utbildnings- och examinationsmaterial

Se vidare Pedagogisk portfölj

3 Övrigt
3.1 Ledarförmåga
Ledarförmågan kan ha visats inom högskolan, företag eller samhället i övrigt.

Omfattningen av ledarskapet bör verifieras. Det bör även finnas en värdering av hur ledarskapet har utövats och detta kan vanligen bäst ske genom referenspersoner.

3.2 Samarbetsförmåga
Chalmers lägger stor vikt vid förmåga att samarbeta, varför det är betydelsefullt att verifiera denna. Här ingår förmåga att samarbeta med t.ex. kolleger och överordnade. En lärare kan även ha visat sådan kompetens i samverkan med näringslivet.

Även i fråga om samarbetsförmåga är verifiering genom referenspersoner viktig.

3.3 Förmåga att informera om verksamheten
Här ingår den så kallade tredje uppgiften, dvs att informera om verksamheten, samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas. Detta kan bland annat ha skett genom populärvetenskapligt författande, folkbildningsinsatser och föreläsningar, radio- och TV-program med populärvetenskapligt innehåll.

3.4 Industriell (motsvarande) erfarenhet
I "Arbetsordning för undervisande och forskande personal"(AO) anges: "Erfarenhet från högskola, industriell eller annan för anställningen relevant verksamhet är meriterande för samtliga anställningar."

Verifiering genom dokumentation och referenspersoner
Meriterna skall dokumenteras genom publikationer, betyg och intyg från arbetsgivare eller andra, inbjudningar, utmärkelser etc. Att ange referenspersoner är för vissa meriter en lämplig verifieringsmetod.

Viktigt är också egna kommentarer till verksamheten för att framhålla självständighet och de faktorer som enligt nedanstående tabell 1 bedöms vid meritvärderingen.

Meritvärdering
Den slutliga bedömningen görs som en helhetsbedömning av alla kvalifikationer av betydelse för den aktuella befattningen.

Då de olika meriterna redovisas bör det dock ske med hänsyn till att de först bedöms enligt följande tabell 1. Bedömningen av t.ex. "Reflekterande attityd" kan således påverkas av hur den har verifierats i fråga om både forskning och undervisning. Det är således lämpligt att ge den egna synen på redovisad verksamhet i relation till mål, förutsättningar och resultat.

Ett internationellt perspektiv är alltid viktigt vid meritvärderingen, särskilt då det gäller professurer. Det innebär dels att internationella kontakter värderas högt, dels att meriterna jämförs med vad som presteras internationellt.

Tabell 1 Meritvärdering

Omfattning och kvalitet
Efter det att tillräcklig variation och omfattning av verksamheten visats är det främst kvaliteten som skall bedömas.

Relevans, kreativitet och reflekterande attityd kan ses som ett uttryck för kvaliteten, men bedöms dessutom separat på grund av dess stora betydelse.

Relevans Kompetensen bedöms i relation till Chalmers behov, särskilt med hänsyn till hur detta uttryckts i annonsen

Kreativitet Originalitet samt vilja och förmåga till förnyelse.

Reflekterande attityd Att ifrågasätta och ompröva förutsättningar, värderingar, metoder och resultat. Att ha perspektiv på verksamheten och sätta in i den i ett större sammanhang.

Social kompetens Kan ses som ett sammanfattande begrepp som bl.a. omfattar ledarförmåga (merit 3.1), samarbetsförmåga (merit 3.2) och kommunikationsförmåga. Den sociala kompetensen visas även vid handledning av forskarstuderande och i elevkontakter.

Utvecklingspotential
Förväntad god utvecklingspotential är en merit. Om t.ex. publikationstakten sjunkit på senare tid beroende på handledning av ökat antal forskarstuderande bör detta påpekas i ansökan.

Planer på framtida verksamhet ger också indikation om utvecklingspotential.

Uppdaterad senast: 31 januari 2003

F 2 99-03-08.
Ansvarig för detta dokument är Gerd Åsberg, e-post gerd.asberg@adm.chalmers.se

Till Chalmers externa hemsida
Om www.chalmers.se